Om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom så kontakta omgående en vårdcentral. Närmaste vårdcentral hittar du på 1177.se här. Du kan också kontakta din företagshälsovård om du arbetar. Om du studerar kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress. Då kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen. Behandlingen vid utmattningssyndrom anpassas efter dina besvär och hur du upplever din situation. Utifrån dina symtom och vad undersökningarna har visat lägger läkaren eller behandlaren upp hur behandlingen ska gå till. Du brukar få behandling på en vårdcentral eller genom företagshälsovården. Om du studerar kan du också få hjälp av studenthälsan. Behövs mer specialiserad hjälp kan du få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Flera delar i behandlingen

Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller flera av följande delar:

• Information och utbildning om hur stress påverkar kroppen.
• Rådgivning och utbildning om livsstil och om metoder för att minska daglig stress. Det kan ske enskilt eller i grupp.
• Läkemedelsbehandling, till exempel mot sömnsvårigheter eller depression.
• Psykoterapi under kortare eller längre tid.
• Samtal med kurator eller arbetsterapeut.
• Fysioterapi för att på olika sätt arbeta med kroppen.

Om du vet varför du har blivit utmattad är det naturligtvis bra om du kan förändra det som orsakade dina symtom. Men ofta behövs det flera olika typer av förändringar och behandlingar för att du ska bli återställd.

Den akuta fasen – då behövs omhändertagande

När du har fått utmattningssyndrom är det viktigt att du får stort stöd och förståelse för hur du mår. Du kan också behöva mycket praktiskt omhändertagande. Många kan behöva hjälp dygnet runt. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller diska, kan kännas överväldigande. Hur länge fasen pågår varierar. Ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid.

Läkemedelsbehandling

Du kan behöva behandling med läkemedel för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till exempel kan du behöva läkemedel mot sömnsvårigheter, ångest eller depression. Hur länge du behöver behandling med läkemedel beror på hur svåra dina besvär är.

Återhämtning – både psykiskt och fysiskt

När den akuta fasen är över behöver du försöka att få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt. Ett sätt är genom fysisk träning av olika slag, till exempel fysioterapi, andningsträning eller avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa.

Samtalsstöd och terapi

Många kan bli hjälpta av att prata med en psykoterapeut eller kurator. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och sömnsvårigheter. I terapin kan du få hjälp med att förstå sambandet mellan hur du har levt och varför du har blivit sjuk. Terapi kan ges både i grupp och enskilt. Du kan också få insikt i varför det kan vara svårt att lämna eller förändra en påfrestande situation. Du får ofta också lära dig hur stress kan hanteras på ett bra sätt.

Du kan behöva olika typer av hjälp

Du kan behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. Vad som passar dig bäst beror bland annat på varför du är stressad och hur du är som person. Oftast räcker det inte med att du förändrar ditt sätt att reagera. Även den livssituation som du ska tillbaka till behöver oftast förändras. Du kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, arbetsterapeut, kurator eller personalchef för att skapa en bra arbetssituation eller livssituation.

Att börja arbeta igen

Om du ska börja arbeta igen eller börja arbetsträna är det viktigt att arbetsbelastningen anpassas efter hur mycket du orkar med. Du kan behöva ändrade arbetsuppgifter under en kortare period eller mer långsiktigt. Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö.